Rädd och ensam mot världen..

Jag har inget mer å säga dig.
Jag har inget mer å säga till mig själv.
Jag vet inte vad jag ska göra av mitt liv.
Jag vet inte om jag orkar leva med den här känslan längre.

Jag orkar snart inte längre. Så ni alla som hatar mig. Nu har ni fått som ni ville. Snart finns inte Emilia Leijon-Amrén längre. Det är inte till "er" texten handlar om. Så sitt inte och ta åt er. 

Jag älskade dig. över allt annat på jorden. Mer än en människa klarar av att göra. Jag förstår inte själv... Hur fan kunde jag bli så jävla kär? Hur kunde allt gå så snabbt? När det brukar ta år innan jag börjar lita och förstå. Nånting hände.. Jag blev till någon annan. Och mitt hjärta tillhörde någon annan.
Men nu är det slut på det. Och jag ångrar att det vart vi två. För jag kommer aldrig att glömma dig. Jag kommer aldrig att klara mig ur det här levande. Jag ångrar att jag blev såhär kär. Det har inget annat än slitit på min själ.. Jag ångrar inte att jag träffade Dig. Och jag ångrade inte att jag blev kär i Dig. Utan jag ångrade att jag blev kär. Att jag sårat dig såhär. Att jag sårat mig själv...

Jag vet inte vad jag ska göra längre. Meningen med livet försvann med dig. Utan dig, jag vet inte. Jag klarar bara inte av känslan. Men samtidigt så klarar jag inte av att höra all skit ifrån dig. Precis som du inte klarar av att höra skit från mig.
Det är så jobbigt att höra. Så jobbigt att inse. Det är slut. Slut på det roliga, slut på drömmen. Slut på sagan. Men kärleken är inte slut. Och det kommer den aldrig att vara heller. 
Den kommer att ta hårt på mig. Det kommer att slita mig i stycken tillslut. Den finns där, och den gör ont. Den får mig att inse vilken jävla kärlek jag gått miste om. Och vilken kärlek jag slapp leva med.
Allt känns så dubbelmoralat. Jag känner så mycket. Så mycket negativt, så mycket positivt. Men jag glömmer bort det goda, och ligger och tänker på det onda. Det onda som gjort mig såhär. Som fått mig att inse att jag kanske inte är värd nån. Att jag inte klarar av så nära relationer. När dem tär så otroligt mycket på mig.


Mitt hjärta höggs ur idag. Och jag kommer inte att klara mig så mycket längre. Jag kan inte leva utan mitt hjärta. Jag kan inte leva utan trygghet och kärlek.
Men samtidigt kan jag inte leva med den heller. 

fan... jag älskar dig så jävla mycket. Vet inte vad som är bäst för mig längre. Jag vet inte vad som är bäst för "oss".
- Förlåt.

Kommentarer
Postat av: Louise Karlstedt

men sluta gumman. fall de inte kommer finnas nån emilia, då kommer de inte finnas nån Louise heller. du vet vart ja finns, du kan ringa vilken tid på dygnet. <3<3<3

2011-01-29 @ 00:18:20
URL: http://louisekarlstedt.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0