Ditt ansikte är oförglömligt.
Din närhet fattas mig. Det är tomt. Det är tyst som i graven. Jag vet inte vem jag är längre. Jag vet inte vad jag har gjort. Jo, jag har gjort mig till den olyckligaste människan på jorden.
Jag kommer aldrig att glömma ditt vackra leende. Ditt sockersöta fnitter. Din varma famn. Hela dig.
Jag älskar dig. Men kan inte leva så längre. Förlåt. Jag sårar dig bara mer och mer för var dag som går. Det gör så ont inuti mig. Att se dina tårar falla till marken. Från ett oskyldigt skratt - till ett dödslängtat ansikte. Och även fast jag inte finns hos dig längre, så bryr jag mig. Jag bryr mig så jävla mycket.
Vill komma bort härifrån. Till en plats där ingen känt smärta förut. Jag vill inte leva med ett sårat hjärta längre, ett hjärta som jag sårat av mig själv. Så snälla gud, ta mig uppåt. Till det allra bästa stället. Dit man mår bra.
Jag älskar dig. Men kan inte leva så längre. Förlåt. Jag sårar dig bara mer och mer för var dag som går. Det gör så ont inuti mig. Att se dina tårar falla till marken. Från ett oskyldigt skratt - till ett dödslängtat ansikte. Och även fast jag inte finns hos dig längre, så bryr jag mig. Jag bryr mig så jävla mycket.
Vill komma bort härifrån. Till en plats där ingen känt smärta förut. Jag vill inte leva med ett sårat hjärta längre, ett hjärta som jag sårat av mig själv. Så snälla gud, ta mig uppåt. Till det allra bästa stället. Dit man mår bra.
Kommentarer
Postat av: saga
<3
Trackback
